Kongruens kan betraktas som ett akademiskt ord och som jag inte hör lika ofta som jag använder det. Det är ett ord som står för överrensstämmelse och betyder rent generellt att två uttryck är av samma karaktär. Wikipedia ger ett bra exempel på Inkonkruens, d.v.s. motsatsen och där alltså uttrycket inte är av samma karaktär, i uttrycket ”Kungen och Silvia” (Kung är en titel, Silvia ett förnamn). Kungen och Drottningen hade varit kongruent. Om man översätter det här till psykologi så är att vara kongruent ett beteende som betyder att du ger uttryck av att det du säger stämmer överrens med det du gör eller visar, eller tvärtom. Att vara Inkongruent är att säga en sak och visa något annat. Du nickar men ordet som kommer ut ur din mun är Nej. Det här är skadligt. Skadligt för människor, för organisationer, för grupper för allt. Att vara inkongruent är att göra skada för förtroendet, för tilliten och framförallt så slutar folk att lita på dig. Människor blir otrygga och drar sig undan. Ingen vill handla hos ett inkongruent varumärke eller arbeta för en inkongruent ledare eller ledningsgrupp.
För några blogginlägg sedan så skrev jag om ”Sunda konflikter och öppenhet” uifrån en grupputvecklingsprocess , bilden nedan, inspirerad av Patrick Lencioni. Processen är en hjälp för att skapa högpresterande team där laget går före jaget, där deltagarna känner tillit och vågar vara sårbara i öppenhet med sunda konflikter, för att värka fram bästa metoden eller produkten. Idag skriver jag om det tredje steget i pyramiden, Åtagande och Beslut och detta hänger ihop med min inledning om kongruens. När vi har lärt oss att känna tillit genom sårbarhet och tränat på att skapa spelregler och en öppen kultur där vi använder oss av de konflikter som blir av en strävan mot sanningen, den bästa metoden eller produkten så är det dags att lära oss att fatta beslut. Hur mycket vi än diskuterar och värker fram sanningen om något så finns det en tidsram, iallafall på jobbet, som säger oss att vi behöver fatta ett beslut. Finns det rätt underlag för ett beslut? Har vi förutsättningar för att ta hand om konsekvenserna i ett beslut? Kan vi fortsätta prata om känslorna kring beslutet, om det behövs? Kan vi fortsätta skapa tillit och vara sårbara i gruppen? Vem gör vad?
Att fatta ett beslut innebär att vi sätter gränsen för diskussionen, värkandet och att vi faktiskt ramar in det. Ibland är beslut svåra att fatta och ofta smärtsamma, iallfall för vissa i en grupp, men vi har bestämt oss för att det är det här som gäller. Det betyder inte att alla har fått exakt som de velat, eller är supernöjda, men det är ett beslut och beslut är till för att följas. Här är det viktigt att alla i gruppen följer beslutet och visar med sitt beteende att man åtar sig beslutet, att man är kongruent, även om man inte fullt ut håller med. Om det känns svårt gäller det att fatta egna beslut kring hur jag skall förhålla mig till det som bestämts. Kan jag vara kvar i gruppen?
Att vara kongruent är att ta ansvar för sitt beteende i förhållande till det som gäller i en grupp, eller i ett sammanhang, att ta ansvar för att det som vi bestämmer också visar sig i det vi gör och säger. Så blir vi tighta, så skapar vi en lagkänsla och så blir vi trovärdiga.
3:e steget mot önskat resultat:
- Tillit genom sårbarhet
- Sunda konflikter – Öppenhet
-
Åtagande – Beslut – Kongruens
#ALM Blogg Anne-Lee Mellström – Engagerad expert inom coaching och processledning för människor och företag i utveckling och förändring