Har Du satt nya mål? Har du en plan för att nå det målet? En plan för vad du vill åstadkomma? En bucketlist i livet eller en plan för ditt karriärmål? En plan för hur nya köket skall se ut eller för årets kompetensutveckling? Kanske ett nyårslöfte som innebär att du skall träna mer och målet är att springa det där loppet efter sommaren. En sak är ganska så klar att även om du tänker dig en rak och fin plan som går hela vägen till målet så kommer den inte att vara rak och fin utan förmodligen ganska krokig. Det kommer med all säkerhet att dyka upp oväntade hinder samt utmaningar. Alla vet vi hur det blev med den där renoveringen i köket som vi trodde skulle bli klart till midsommar och som blev klart först i september eller att förutsättningarna i projektet förändras därför att vi stöter på något som vi inte ens visste fanns med i konsekvensanalysen.
Inkludera hinder. Jag älskar bilden här ovanför och tydligen känner fler igen sig för att hittills har det på några dagar varit över 350 personer som gillat den på Linkedin och 70 personer har delat den vidare i sitt eget nätverk. Vi är oftast glada och motiverade när vi ger oss själva ett löfte om att göra allt vi kan för att nå ett mål. Vi skriver ner det, vi ritar och vi tänker på allt vi behöver göra för att kunna fira när det där målet är nått. Och det är inget fel med det, nej det är bra, kul, inspirerande och självklart ska vi tro på målet och på oss själva. Men vad händer när det inte blir som jag tänkt mig? När jag inte ens får komma på den interna intervjun till chefstjänsten som det är ”min tur” att få eller när jag helt plötsligt river upp en gammal skada i hälsenan som gör att jag inte kan träna de där milen som jag hoppats på? Vad händer då?
Betydande bevis tyder på att personer som gör en plan för målprestation och följer upp deras framsteg mot målet lyckas bättre att nå sitt drömmål. Planen, identifieringen och kartläggningen är oftast behagligare att göra men det är uppföljningen och den berömda reflektionen som är avgörande. Det finns en studie från 2009 som är skriven av Turban, Stevens & Lee ” Effects of conscientiousness and extraversion on new labor market entrants’ job search: The mediating role of meta-cognitive activities and positive emotions” och som visar, i detta fall inom området jobbsök, på vikten av att vara samvetsgrann samt använda sig av metakognitiva aktiviteter för att vara effektiv i planen att nå sina mål.
Metakognition är de tankeprocesser som handlar om ens egna tankeprocessser vilket man också kan kalla kunskap om sin egen lärprocess. Här handlar det om att inta ett helikopterperspektiv på sina egna tankar och beteenden som har skapat framsteg eller ”baksteg” i processen. En metakognitiv aktivitet kan vara att ex. varje fredag reflektera kring om det jag gjort under veckan leder mot målet och samtidigt stämma av med sig själv ,eller med varandra i en grupp, kring känslor och tankar i processen. Själva jobbsökningsprocessen som Turban, Stevens & Lee (2009) har studerat är en dynamisk självreglerande process där individer behöver hantera sina känslor, motivation och tankar medans de deltar men den går även att applicera på andra processer med målinriktade beteenden.
Att vara samvetsgrann är en central egenskap för att kunna klara av vardagens åtaganden samt agera målinriktat. Det är att ha en stark karaktär för att undvika frestelserna att avvika från planen. Som f.d elitidrottare så har jag faktiskt utvecklat en stark karaktär som innebär att om jag väl bestämt mig för något så skall det mycket till om jag inte gör allt jag kan för att påverka att det verkligen skall uppfyllas. Det gäller att hålla i planen genom att agera målinriktat och det spelar ingen roll om det känns jobbigt eller om det regnar småspik ute. Här behövs det då en mental uthållighet och stark karaktär.
Det är inte bara att sätta mål, kartlägga processen i en plan och sen ”cykla” framåt på den raka vägen utan du behöver avsätta tid för uppföljning, inkludera hinder och motgångar, hantera känslor, motivation och tankar i en självreglerande process för att lära dig av framsteg och motgångar. Här krävs det karaktär och samvetsgrannhet som är en stark mental förmåga.
Sammanfattningsvis
1. Sätt mål – skriv en projektplan
2. Avsätt tider för uppföljning. Det jag gör just nu leder det mot målet?
3. Inkludera hinder och utmaningar på din väg mot målet. Självreglering handlar om hur du hanterar dina känslor och tankar.
4. Träna på din samvetsgrannhet och starka karaktär. Gör det du har bestämt dig för att göra.
Lycka till i verkligheten!
önskar Anne-Lee Mellström, Processledare, utbildare och cert. Metacoach – ALM Improvement
Källa: Turban, Stevens & Lee. 2009 Personel Psychology